MMA Fight på Koh Lanta

Okej, måste säga att jag inte alls var upplagd för den här matchen. Har haft influensan och i princip inte tränat nått på hela veckan med undantag för lite hopprep och några ronder lätt sparring och säck. Konditionen och orken är och var skit och knappast det jag behöver för att släppa loss och explodera i ringen. Å i fredags var jag riktigt dålig och försökte faktiskt backa ur men det gick inte, för många snören var dragna i och för många tjänster gjorda för att jag skulle få göra det. Det hela vart ju inte bättre av att sen det som de sa skulle promotas som ”First MMA fight in Koh Lanta” och göras en stor grej av det hela inte blev knappt nått alls. Vi var nämnda på affischen med namn men promotern hade misslyckats med att få tag i våra bilder i tid så de hade bara plockat några random bilder på andra grabbar och satt dit, och ingenstans alls stod det något om mma. Sen var vi på en temporär utomhusarena. Dock var det bra uppslutning runt matcherna ca 400-500 pers, tyvärr knappt några västerlännignar alls, utan bara thai som inte hade en susning av vad vi pysslade med när vi låg ”där och kramades”. Sen boendet promotern ornat med kan jag mest likna med en skokartong full med mygg, haha, det slutade iaf med att vi uppgraderade och betalade själva för ordentliga rum med AC.

Jaja, slugnällt vi hade trevligt iaf, bodde fint vid stranden och överlag så var det bra. OCH, det blev en bra match!

Å så här gick det.

Fortfarande med baliförlustens bittra smak i munnen så hade jag bestämt mig för att den här gången gå ut hårt, vara först och inte backa. Gameplanen, simpel. Va först, slå minst tio slag i första attacken och sen ta ner han på backen, hålla det där och jobba med ground’n pound.

Haha, å det va inget tvivel på vad vi var där för att göra, från att första slaget slagits till det att jag tog ner han så böt vi ett 20-tal slag med varrandra under ett kanske 5 sekunders härligt tokvev! Jag går på en dubble leg, hamnar i hans guard, försöker göra skada inifrån guarden men lyckas inte direkt, går på en passering men fastnar och han ger sig på ett triangelförsök. Medans han är upptagen på att låsa in den så plockar jag upp honom, och har honom i min axelhöjd, sen slammar jag han allt vad jag har i backen och han blir ledlös för någon sekund och jag passerar till side. Försöker etablera kneemount men hann varken få bra bas eller underhooken innan han bumpar bort mig och reser sig upp, hinner iaf skicka iväg en känga i magen på honom innan han rest sig helt.

Tar ner honom igen och hamnar i halfguard, lyckas inte göra så mkt så vi blir uppdömda, och det blir samma visa som i böran igen, tokvev tills jag tar ner han, hamnar i hans guard igen. Jobbar med slag och armbågar, lyckas passera till side efter ett tag, mountar honom och börjar peppra med slag, förutom en liten tafatt bump gör han inget annat än att skydda ansiktet och efter en stund så klappar han verbalt efter 3.25s in i första ronden.

Överlag och med förutsättningarna i åtanke så är jag faktiskt jävligt nöjd, dock känner jag att jag inte hade någon explosivitet i verken slagen eller inskjutningarna, speciellt dem, samt att jag borde använd mer armbågar och jag glömde helt bort knänen ifrån side. Å jag var faktiskt ärligt talat glad att han gav upp där för det var med de sista krafterna som jag matade på med slagen. Å grejjen va, de va inte så hårda, och de flesta tog på hans armar, men han gav upp, ville inte va med mer. Å där kommer även det enda som jag är direkt missnöj med, å det här syns bättre vad jag snackar om på videon sen, men i slutet, när jag matar slag och han klappar verbalt, så gör han det så tyst att jag hör, men inte domaren. Så jag stannar upp för en sekund och tvekar, fortsätter slå, och han säger igen ”tap, tap, it’s enough” men knapp hörbart, så jag sneglar mot domaren, som inte har hört och ropar efter forstatt action, så jag skickar iväg några slag till men då säger han det igen, denna gång lite högre men fortfarande knappt hörbart genom allt oväsen och jag slutar.

Detta är väll ok, då jag känner han och han mig, han gav upp och jag hörde, MEN…jag borde inte tvekat, jag borde bara köttat på tills han verkligen visat att han tappar och domaren går in och bryter. För hade det varit någon annan så hade han kanske utnyttjad mitt tvekande till att escapat å tagit sig därifrån. Men, men, jag för skylla det på att jag egentligen är en snäll kille! ;)

En skön vinst, visserligen en lätt en, hade räknat med bra mycket mer motstånd, men jag behövde den här efter Baliförlusten. Nu ska jag ta en veckas vila tror jag, bli helt friskt från den här influensagrejen, de småskador jag har och bara slappa!

Videon borde komma om några dagar, skickar upp den så fort jag får den! Här har ni några bilder så länge, tyvärr så pillade bruden bakom kameran lite för mkt med inställningarna och lyckades förstås använda fel, synd för det finns några som hade varit riktigt grymma med skärpa!




Kommentarer
Postat av: Laban

Grattis fan! Inte illa med influensa i kroppen. Intressant iaktagelse där när han gör en verbal tapout... du har rätt. "It ain't over until the fat lady sings!"... Fast det tar ju imot att smiska på, bra att du höll igen lite iaf på den där nivån av fight så att säga. Hade det varit "Frasse" eller St Pierre så hade du fortsatt tror jag :)

Grattis igen!

2008-01-15 @ 14:40:08
Postat av: Mini

Fan,vad skönt att du vann! Grattis :-D

2008-01-15 @ 16:03:29
Postat av: Niki

Grattis ! Det gjorde du bra!

2008-01-15 @ 16:12:38
Postat av: Lillebror

Riktigt bra jobbat brorsan! :D Grattis! :)

2008-01-15 @ 16:49:30
Postat av: Daniel Palmred

Hej mannen. grattis!! Jag känner igen killen Alan Ifrån när jag var där förra året, men då tränade han inte just nånting. Kände igen frillan hahahah

Danne Uppsala

2008-01-16 @ 13:35:29
Postat av: Andreas

Tackar, tackar, känns skönt! :)

Danne: Yo bitch! Hur är det i mössochvantlandet? :P Tackar, haha, du, det gjorde han inte tillräckligt nu heller!

2008-01-16 @ 13:44:54
URL: http://solskenknogarskenben.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0